Vatten

Vatten och Samhällsteknik har stor erfarenhet av prövningar enligt miljöbalken då det gäller olika vattenverksamheter. I stort sett allt arbete i vatten är så kallad vattenverksamhet. Som exempel på vattenverksamheter kan nämnas anläggning av vågbrytare, dammar, bryggor, vägtrummor, broar i vatten, erosionsskydd i vattendrag, muddring, rensning av vattendrag, dikning och annan markavvattning, uttag av vatten, sjöledningar, vattennivåreglering i sjöar samt bortledning av grundvatten för exempelvis bygga tunnlar.

Utgångspunkten i miljöbalken är att vattenverksamheter kräver tillstånd från mark- och miljödomstolen, för vissa mindre verksamheter räcker det dock med en anmälan till länsstyrelsen.

En prövning av tillstånd enligt miljöbalken är en process som innehåller ett antal obligatoriska steg. Ett samrådsunderlag skall upprättas och därefter skall samrådet utföras på ett korrekt sätt. När samrådet är slutfört skall en samrådsredogörelse upprättas.

En tillståndsansökan skall upprättas vanligtvis bestående av tre delar, en juridisk del med yrkanden och förslag till villkor för verksamheten, en teknisk beskrivning samt en miljökonsekvensbeskrivning. Efter att ansökan lämnats in följer en skriftväxling som innebär kompletteringar och yttranden. Därefter kan ett beslut på den ansökta verksamheten erhållas.

Handlar det om ett större ärende kan det krävas en huvudförhandling med mark- och miljödomstolen före erhållet beslut. Vi har stor erfarenhet av och kan bistå i alla dessa steg prövningsprocessen.

Enligt Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ska varje kommun upprätta en VA-plan som omfattar dricksvatten, spillvatten och dagvatten. VA-planen ska även omfatta åtgärder så att de miljökvalitetsnormer som tagits fram enligt EU:s ramdirektiv för yt- och grundvatten ska kunna följas. Sedan 2023 ska varje kommun även ha en aktuell vattentjänstplan som ska antas av kommunfullmäktige enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Vattentjänstplanen ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna (kommunala) vattentjänster ska tillgodoses. Vattentjänstplanen ska även innehålla en bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna VA-anläggningarna ska klara en framtida belastning på grund av skyfall. 

 Vatten och Samhällsteknik har stor erfarenhet av att ta fram VA-planer och vattentjänstplaner samt även vattenförsörjningsplaner, vattenresursplaner, dagvattenplaner/riktlinjer och förnyelseplaner. Vi har även hjälpt till att göra kommunövergripande analyser av vattenhållande åtgärder. I samband med exploatering måste befintliga vattendomar beaktas så som olika markavvattningsföretag och vi har även flerårig erfarenhet av att utreda hur dessa hanteras.

 Vi tar även fram släckvattenutredningar för verksamheter där hög risk för brand kan uppstå eller där sådan verksamhet planeras. Ofta ställs krav på att en släckvattenutredning genomförs i samband med ett tillståndsärende eller i samband med framtagande av nya detaljplaner där brandfarlig verksamhet planeras att anläggas. 

Planering, utredning och projektering av vatten- och avloppsutbyggnader görs i olika omfattning och utföranden, t. ex inom större eller mindre exploateringsområden, omvandlingsområden eller i samband med utbyte av gamla ledningsnät och anläggningar. I samtliga dessa fall har vi stor erfarenhet – se även under affärsområde Projektering.

När det gäller dagvattenhantering har vi tillsammans med ett stort antal kommuner tagit fram förslag på, samt projekterat, dagvattenåtgärder i enlighet med rådande kravställan på lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Vi ser att detta kan göras utifrån flera olika önskemål såsom utjämning av flöden, rening och som resurs för att skapa estetiskt tilltalande lösningar. Vi strävar efter att anpassa dagvattenhantering till de lokala förutsättningarna så som till exempel bebyggelserna täthet, geotekniska förutsättningar och topografin. För att skapa robust bebyggelse och dagvattenhantering utreds påverkan av klimatförändringar och vi har gedigen kunskap gällande skyfallskartering. Stor hänsyn tas till rådande branschkrav och gällande lagstiftning i PBL och MB och utredningar omfattar påverkan på recipienter och i förekommande fall dess miljökvalitetsnormer (MKN). I takt med de ökade krav som ställs genom förväntade klimatförändringar och uppfyllandet av miljökvalitetsnormer för vatten blir hanteringen av dagvatten och annat ytvatten allt viktigare.

Ytvattenmodellering krävs i regel inför ny bebyggelse och infrastruktur i anslutning till vattendrag och sjöar. Vi hjälper beställare med att modellera ytvattenförekomster och analysera förutsättningarna och påverkan av vatten.”

Anläggande av våtmarker är en naturanpassad och bra metod för denna typ av vatten, något som vi har mångårig erfarenhet av.

I Sverige har vi generellt tillgång till ett mycket bra grundvatten både avseende tillgång och kvalitet. I många fall kan den naturliga grundvattenbildningen dock behöva förstärkning genom infiltration av ytvatten. Ytvatten kan i sig ses som en resurs för dricksvattenförsörjningen, normalt håller dock ytvattnet en lägre kvalitet än grundvatten och kräver mer behandling innan det levereras som dricksvatten.

Inom Vatten och Samhällsteknik kan vi utföra studier avseende lämpliga grund- och ytvattenförekomster, såväl avseende utökning av befintliga vattentäkter som vid nylokalisering.

Ett av våra specialområden är att utföra geohydrologiska undersökningar i isälvsavlagringar för bl. a grundvattenprospektering och dimensionering av brunnar i berg och jord.

Markundersökningar, inklusive undersökningsborrning samt kompletterande provpumpningar, behövs för att få en god bild av vattenresursen och dess vattenkvalitet. Inom Vatten- och Samhällsteknik har vi långvarig erfarenhet av kvalificerad undersökning av mark- och grundvatten. Ett av våra specialområden är att utföra geohydrologiska undersökningar i isälvsavlagringar för bl. a grundvattenprospektering.

Resultaten från undersökningsborrningarna utnyttjas även i fortsatt arbete med grundvattenmodellering, ett användbart verktyg med flera olika tillämpningar. Resultatet av grundvattenmodellen kan presenteras överskådligt och användas som beslutsunderlag för fortsatt arbete.

Grundvattenmodellen kan bland annat nyttjas som underlag för att kartlägga en vattentäkts tillrinningsområde inklusive möjligt vattenuttag, placering av uttagsbrunnar och infiltrationsbassänger, bedöma transporttider från deponier, underlag för kontrollprogram, möjliga scenarion vid eventuella olyckor m m.

Grundvattenmodellen kan även vara värdefullt underlag vid upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning.

Ett viktigt verktyg för att säkerställa en vattentillgång som används eller kan komma att användas för vattenförsörjning är att fastställa vattenskyddsområden med föreskrifter som begränsar vad man får göra inom området.

Idag finns det många vattentäkter som har otillräckliga och föråldrade skyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter som inte ger ett relevant skydd av vattentäkten. Givetvis behöver nya vattentäkter nya skyddsområden och skyddsföreskrifter.

För att ytterligare konkretisera skyddet bör skyddsområden följas av åtgärds- och beredskapsplaner. Vi hjälper er att se över era vattentillgångar och förbättra skyddet av dessa.

För en bra vattenvård behövs i regel åtgärder för att minska utsläpp av föroreningar, liksom olika åtgärder i sjöar och vattendrag. Som underlag för detta behövs sammanställning av olika typer av inventeringar och underlagsdata. Utifrån dessa kan åtgärdsbehovet analyseras med avseende på mål och intressekonflikter.

Målsättning, strategi och konkreta förslag till åtgärder är viktiga instrument för att jobba mot ett gemensamt mål om en bättre vattenkvalitet. Vi hjälper er gärna med detta.

I Sverige som har gott om vattendrag med strömmande vatten, var det framförallt vattenkraften som kom att tas i anspråk när det gällde att mala säd och såga virke. I det gamla bondesamhället nyttjades vattenkraften flitigt och många rester av anläggningarna återfinns utmed våra vattendrag. Vattenkraften utgjorde dessutom skälet till uppkomsten av många brukssamhällen under 1800-1900-talen.

Vattenkraften är förnybar och ger nästan inga utsläpp till miljön. Däremot blir den lokala miljön påverkad när man bygger kraftverk, dammar och regleringsmagasin. I dag stimuleras användandet av förnyelsebara energikällor och möjlighet till ökad vattenkraftproduktion kan finnas genom att utnyttja och restaurera fall som finns, ökning av befintlig fallhöjd genom indämning av fallsträckor i befintliga kraftverk, återuppta driften i nedlagda verk eller installera nya aggregat i befintliga verk.

I de flesta fall krävs då byggande av fiskvägar. Vi på Vatten och Samhällsteknik kan hjälpa er att se över vilka möjligheter det finns för vattenkraftproduktion samt vilka miljökonsekvenser en sådan får. Från och med 2019 gäller att alla vattenkraftverk ska omprövas enligt miljöbalken för att erhålla moderna miljövillkor. I tillståndsansökan skall det bland annat finnas uppgifter om vattenflöden, inom vilka nivåer regleringen ska ske, påverkan av dämning, påverkan av flora och fauna, möjligheter till fiskvandring, översvämningsrisker m.m.